De senaste dagarna har varit fullspäckade med både konserter, resor, middagar, grillning, möten, häng, öl, vin och kramar.
Är så glad att jag har så många fina människor i min omgivning som gör mig så jädrans glad. Tack för det!
När jag skriver det här är det lördageftermiddag. Jag är snorig och har ont i halsen efter gårdagens dans och allsång till både Prince, Abba och Nationalteatern samt rollen som quizmaster på festen med Radio 88-gänget. Men mer om det får ni läsa längre ner i inlägget.
Jag tog studenten 2011. Det är inte så många som jag fortfarande har kontakten med i från min gamla klass. Inte det att det inte var en bra klass, tvärtom – jag trivdes kanonbra i min mediaklass på Alströmergymnasiet i Alingsås. Trots det har man inte bevarat kontakten med någon…
förutom en. Kristian.
Han som trodde att jag var ”en blond bitch som bara satt i ett hörn och var sur och bara lyssnade på Mustasch hela dagarna”. Det var åtminstone det han sa när vi pratade om vad vi hade för tankar om varandra första gången vi träffades på media. Jag trodde han var en tråkig EMO-kid som bara gick runt och gömde sig bakom sin pottlugg hela dagarna
- men ju mer vi lärde känna varandra, och då vi båda ofta satt kvar efter skolan och jobbade med bilder i datasalen så började vi hänga mer och mer. Det var för övrigt han som introducerade mig för sushi. Tack för det.
Här är han! Djupt koncentrerad på att lägga ut kaprisen på den vegetariska pizzan han bjöd på när jag hälsade på honom i Borås i onsdags. Imorgon måndag flyttar han ihop med sin brutta till en göörstor och fin lägenhet i samma stad. Skoj skoj!
Vi är väldigt olika, Kristian och jag. Sjukt olika om man ska vara ärlig, trots det så känns han lite som en bror för mig. Och det är ju fint.
I väntan på de andra två gästerna, Nils (som jag kallar Nisse) och Christian (även kallad ”CO”) drack vi öl, förberedde maten och lyssnade på electroswingjazz, typ. Kan vara den (nästan) bästa musiken just nu. Låter såhär.
Jag tyckte att Kristian skulle vattna sina blommor lite.
”Äh, de gör inget om de dör!”
Hopp…
Ungefär här kom Nisse och en haltande CO med lindat knä innanför dörren. Stackars pojk.
Vi åt utav pizzan och grejat ihop varpå CO tog min kamera och fotograferade Nisses håriga mansbröst och överexponerade barskåp. Känner att det inte är så relevant att publicera här så vi skippar hans bilder (f’låt CO…).
Efter maten hade vi blockflöjtskonsert i vardagsrummet och lyssnade på Super Mario-låtar från Nintendo 64-tiden.
När klockan hade blivit runt 22:00 och blockflöjtskonserten var slut bestämde vi oss för att gå ut en sväng. Vi gick mot Vattentornet, något place i Borås som tydligen ska vara THE häng-place.
Ta-daah!
Bröderna brothers, grabbarna grus, Olsen Brothers and so on.
”Öh, hörrni – vi har fått sällskap!”
Massor av kaniner (harar? Nä, de hade för korta bakben för det! Tror jag?) sprang omkring där uppe vid vattentornet. Tror jag räknade till fyra stycken som hoppade runt, runt. Knappt att de var rädda för oss när vi kom gående och ville (läs: jag ville) gosa med dem.
Borås by night. Inte så väldans lajbans just på den här gatan kanske. Om inte annat så var det ju bara en skéten onsdag och semstern för de allra flesta skulle först komma igång på fredagen. Någon tjej var ute och promenerade med sin hund men mycket mer än så var det inte. Nisse, Kristan, CO och jag satte oss på stenmuren och pratade en stund innan var och en bestämde sig för att gå hem till sig, förutom jag då som hade bokat en soffa hos Casa la Kristian.
Nästa morgon vaknade jag av att Kristian höll på att greja i köket,
eller…det var i alla fall så det lät. I själva verket var det hans grannar som höll på att borra som f*n.
”Så har de hållt på i flera veckor nu…” suckade Krille surt när jag påpekade borrandet.
Vi åt frukost, sedan begav vi oss ut på stan för att kolla i lite affärer. Bland annat en tygaffär.
Jag är ju ingé vidare på att sy, däremot älskar jag att titta och känna på tyger, knappar, mönster och liknande för att få inspiration till olika projekt. Kristian ska börja sy när han får sin farsas gamla symaskin i samband med flytten. Halvt på skoj, halvt på allvar sa jag att vi skulle slå ihop oss – att jag designade alla mönster och så fick han sy.
Bra deal tyckte jag.
När klockan blev 12:00 tog jag bussen från Borås vidare till Alingsås. Där fick jag vänta ännu en timme på ytterligare en buss som skulle ta mig vidare mot Sollebrunn då jag skulle jobba mellan 16:00 och 21:00 i byn.
I väntan på bussen tog jag en tur på stan för att hitta något på sommar-rean som jag kunde ha på mig på lördagens grillfest med gänget från Radio 88.
Jobb, en konsert (som jag tänkte att vi tar i ett separat inlägg!)
- och sedan var det dags för ännu mer festligheter! Som en väldigt försenad invigning utav den nyrenoverade studion och en fin start på sommaren hade Kent Ryberg (programledare för Hat Trick, fredagar klockan 18:00 – 19:00 på fredagar i Radio 88) bjudit in samtliga programledare på den lilla radiostationen i Sävedalen på grillfest.
Jag kom dit lite tidigare för att hjälpa Kent med förberedelserna. När klockan var 17:00 började de första gästerna trillade in.
Claes Magnusson (bilden ovan, programledare för Just in Time på tisdagar klockan 14:00 – 16:00) var grillmaster.
Anders Hilmersson (Lyftande Musik, torsdagar 14:00 – 15:00) och Annika Janson (Morgon med…, fredagar klockan 07:00 – 10:00) pratade radios framtid på trappen i väntan på att grillspetten skulle bli klara.
När det blev dags för mat var Stefan Garyd (Out of Time, fredagar klockan 13:00 – 15:00 och Morgon med…, tisdagar klockan 07:00 – 10:00) snabb på att bita till.
”Jag har hört att du är fotograf?” sa en utav mina radiokollegors flickvän som satt mitt emot mig under middagen.
”Jojomen, det stämmer bra det!” svarade jag. Om hon hade sett den här matbilden hade hon väl trott att jag skojat på henne. Det ser mest ut som att jag åt tzatziki under kvällen. Kent klatcha på en rejäl klick på min tallrik, men gott var det och efteråt stod min mage åt alla håll och kanter, men den dansade jag bort senare på kvällen.
Kvällens värd Kent och gullegos Johanna Bergstedt (som tyvärr inte sänder något program hos oss längre, men hon är bra ändå) poserade i köket under ”fylla på vinglasen”-pauserna.
De som ville kunde se fotboll på storbildsskärm inne i vardagsrummet. Efter matchen var det dags för mig att köra igång ett musikquiz med samtliga gäster i samma rum.
Tänk er själva den här enorma pressen; 16 programledare från Radio 88 (musiknördarnas nördkanal number one) skulle nu mötas i the golden music battle, slaget om vem som verkligen hade mest koll på den gamla musiken.
Jag körde igång ett intro och så snabbt som möjligt skulle man hojta sitt namn och svara rätt på band/artist och låt för att kamma hem två poäng. Enkla regler, men faen vad roligt det är – speciellt med ett sånt här fantastiskt gäng som är så jädrans PÅ och ivrig och blir extremt förbannade om de inte kan eller får hjärnsläpp.
Lätt det absolut roligaste quizet jag anordnat någonsin. Faen vad jag älskar mina radiokollegor.
Första priset blev champange. Även om det inte var Kent som vann så fick han uppgiften att korka upp den ute på ballkongen. Ungefär här (bilden ovan) inser han att ”Hoppsan! Jag har ju lite grannar nedanför mig också…”) varpå bubblet bubblade över och ner på grannens ballong. Som tur var satt ju inga där.
Och ungefär här lämnar jag kameran ensam på ett bord någonstans och börjar istället att dansa frenetiskt till Rolling Stones, Prince, Joe Cocker, Tina Turner, Stevie Wonder, Michael Jackson, Al Wilson och all den där klassiska Radio 88-musiken.
Det är så jädrans mycket fred och kärlek i det här gänget och jag älskar dem allihopa. Vi är så fruktansvärt olika, men pratar ändå samma språk och har så himla kul när vi träffas. Ålder eller kön spelar ingen som helst roll, allt är så enkelt och självklart.
En enda stor familj. JAPP.
När klockan slog 00:00 somnade jag på soffan hos Kent. Mina andra kollegor petade och fotograferade mig med sina digitalkameror och mobiltelefoner, men jag bah låg där som en klubbad säl.
Dagen efter blev jag hånad för att jag däckade så tidigt…
I nästa inlägg tänkte jag visa lite bilder från den konserten jag var på i fredags – Nationalteatern och Eldkvarn.
Puss och kram, fred och kärlek!
Med vänlig hälsning Josefine.
